In My Shoes

Jag börjar bli allvarligt oroad för min hälsa. Speciellt för mitt hår och min hårbotten. Jag kan nästan inte ens minnas längre senast mitt hår var torrt.

När folk ska åka hit till Thailand för första gången, så brukar jag försöka att förbereda dom på vädret. Och då handlar det egentligen inte så mycket om den höga temperaturen. Nej, det handlar om den höga luftfuktigheten. Temperaturen är nämligen oftast inte det stora problemet. När vi bodde på Gran Canaria så hade vi flera gånger precis strax under 40 grader. Men… där är det torr luft.

Här i Thailand är det fuktigt. Hur fuktigt det är, är svårt att förklara för någon som inte är här. För man måste nästan vara här för att förstå. Till och med efter att ha bott här i ett år, så fick vi en chock när vi kom tillbaka efter 6 veckors Sverige-semester.

Som kvinna inbillar jag mig att jag lider lite extra mycket av fukten. Den fördärvar nämligen ett av de stora nöjena med att vara kvinna – möjligheten att få vara överdrivet fåfäng. Sminka sig är inte att tänka på. Det blir för varmt och rinner bort. Fixa håret är lönlöst. Utsläppt hår är för varmt. Lugg är för varmt. Och om inte fukten i sig förstör frisyren, så gör snart svetten det. Till råga på allt så är klädalternativen rejält begränsade. Utan att överdriva kan jag väl säga att 3/4 av min garderob aldrig används. Och då har jag redan från början endast sommarkläder i mitt sortiment.

Just nu kanske jag faktiskt också lider lite extra mycket av fukten. Under graviditeten fixade jag inte med den tunga luften. Mot slutet gjorde jag inte mycket annat än att ligga inomhus och andas AC-luft. Så fort jag försökte mig på den vanliga thai-luften, blev jag svimfärdig. Inte av värmen i sig, utan för att jag helt enkelt inte fick i mig luften. Den var för tjock på något vis.

Envis som jag är så bestämde jag att så fort graviditeten var över, skulle jag börja öva mig att leva i thai-luften igen. Och det funkar. Jag kan andas. Däremot har jag drabbats av någon form av post-graviditets-svettningar eller amnings-svettningar. Helt otroligt är det i alla fall. Jag tycker inte att det är överdrivet varmt, men min kropp producerar svett i överflöd.

Så här sitter jag alltså – osminkad, med håret i en svettig tofs mitt på huvudet, iklädd det tunnaste och fulaste tältet jag kunde hitta på marknaden. Jag sneglar med en avundsjuk blick på thai-damerna. Hur dom överlever är ett stort mysterium. Medan jag sitter här och torkar svett från ställen jag inte visste man kunde svettas ifrån, sitter dom fullt uppsminkade med håret friserat i stora lockar, i jeans och långärmat.

Ibland längtar jag hem till kalla Sverige…

.

3 Responses to “Fuktskadad”