In My Shoes

Varning för provokation. Känsliga läsare bör tänka sig för…

Men jo det är sant – Vår städerska suger. Och det stör mig till en sån grad att det ibland är allt jag kan tänka på. Men låt mig utveckla.

Som nämnt i ett tidigare inlägg så är det här i Thailand inte alls ovanligt att ha en maid eller städerska eller åtminstone nån form av städhjälp som kommer ett par gånger i veckan. Anledningarna är flera. Dels så är det oerhört billigt. Men det är också i hög grad nödvändligt. Det blir nämligen väldigt väldigt skitigt i det här landet. Och behovet för städning är väl närmare 5-dubbellt. (Vi gör typ svensk veckostädning varje dag, och svensk månadsstädning en gång i veckan.)

Fram till väldigt nyligen så har vi aldrig lagt någon stor fokus på att ha en städerska. Om det kommit nån i vår väg (som när vi bodde i huset i Pattaya och vår granne frågade om vi ville ha) så har vi tagit det. Men annars har jag själv skött det mesta av städningen, och så vi ju haft en nanny som har hjälpt till.

När jag började jobba i våras blev situationen ohållbar. Jag hade storstädning varje natt, och la mig till med en inte alltför trevlig attityd. Vi bestämde att vi skulle ta in en städerska!

Vi tog upp saken med nanny Ahnow, som givetvis kände sig misslyckad. Hon sköter ju (tillsammans med William) den här enkla dagliga städningen. Men vissa saker blir svåra att göra tillsammans med en ettåring… Och det var där vi ville ha in en städerska.

Till slut var vi alla överens, och vi bestämde att en vän till Ahnow skulle komma till oss 2 förmiddagar i veckan. Det skulle bli superbra! Äntligen skulle vi ha någon som kunde göra det där lilla extra, och jag skulle äntligen kunna komma hem och bara slappna av.

He he, det blev inte så… Jag förstår faktiskt inte vad hon pysslar med. Men inte gör hon det rätt. Hon städar, absolut. Men hon stökar ner mer. Det är rent, på vissa ställen, riktigt rent. Men andra ställen är fortfarande orörda. Och ingenting står i ordning. Och det är väl det värsta! Jag vet inte hur många gånger som jag har försökt att säga (och visa) att en del av städningen är att ställa saker i ordning.

I början bara puttade hon bort alla saker för att torka under, och sedan stog dom kvar i den oordningen, och duken ihopknögglad i en hög. Jag visade som ett exempel med shampoflaskor och tvål i badrummet, att man kan ställa flaskorna snyggt och prydligt bredvid varandra. Så nu gör hon det! Hon samlar ihop alla saker och ställer dom snyggt och prydligt… i ena hörnet. Och varenda dag jag kommer hem så får jag ställa ut skålar och andra prydnadssaker på sin plats.

Hon missuppfattar allting jag säger. Jag sa att hon inte ska tvätta våra lakan. Det gör vi själva. (Micke har ju  en del klienter här hemma hos oss om dagarna, så det måste alltid se respektabelt ut.) Så numera tvättar hon dom inte. Hon bara rycker ur dom ur sängen, lägger dom åt sidan, och lämnar sängen obäddad. Nanny Ahnow har stoppat henne massor med gånger, och sagt att hon inte ska röra lakanen. Det funkar bara fram till nästa gång hon kommer. Då ger hon sig på lakanen igen.

En dag råkade jag säga att hon städar för mycket. Det var en miss! Och det var nog där allting började spåra ur rejält. Jag menade ju att hon inte behöver svabba samma golv tre gånger under tiden hon är här, utan att hon gärna fick lägga fokus på att plocka iordning barnens leksaker, ställa skorna i hyllan, eller torka bort kaffefläckarna på köksbänken. Efter det har vi inte bara leksaker överallt, skor i oordning och kaffefläckar på köksbänken. Nu har vi även skitiga golv!

Men… hon är världens gulligaste tjej och helt fantastisk med barnen. Hon brukar nämligen alltid jobba extra hos oss när Molly är ledig från skolan. Helt suveränt bra är hon! Så bra att om vår nanny Ahnow skulle bestämma sig för att sluta, och den här tjejen skulle vilja ha det jobbet istället, så skulle vi absolut överväga det. Trots att hennes engelska är ungefär lika med obefintlig.

.

Men nu är det bara några dagar kvar på vårt tragiska stök. På tisdag börjar William skolan, vår städerska får sparken, nanny Ahnow har hela förmiddagarna fria, och allt ska förhoppningsvis kunna återgå till det normala.

Och kanske kan vi börja använda vår fantastiska balkong igen också. Den har nämligen fått bli helt och hållet bortprioriterad. Vi tröttnade på att ställa iordning allting och flytta tillbaka alla tunga krukor varje dag, efter att dom hamnat i ena hörnet. Så det kändes bättre att ta bort den från städlistan, så såg den iaf snygg ut innefrån.

Bilder från december 2010

.

4 Responses to “Hjälp! Vår städerska suger”