In My Shoes

I Sverige har det varit ganska tyst om det ökända Pattaya ett tag (så vitt jag vet). I Norge däremot är det just nu förstasides-nyheter var och varannan dag. Och visst är det väl svårt att inte ha några kommentarer om detta…

Det är framförallt den norska kvällstidningen VG (Norges svar på Aftonbladet) som har stått för löpen. ”Pattaya – Syndenes by”, ”Ferieparadis for bodybuildere”, ”Norske barer i Pattaya samlingspunkt for norske kriminelle”, ”Norsk feriesenter for funksjonshemmede tar beboere med på Go-Go-barer”.

För att väga upp lite har man även gjort ett par artiklar i stil med ”Pattayas lyse sider”. Men det är inget snack om saken vilken framställning av Pattaya man satsat på. Och det är väl inte dess ”lyse sider”…

Det senaste i norsk media är nog ändå bland det mest komiska (och tragiska) jag har sett!

För att få bukt med den ”orättvisa” bild av Pattaya som visats upp, så har en norsk barägare bjudit ner ett TV-team för att göra ett film-reportage om det ”riktiga” Pattaya, utan allt skitsnack om barer, droger och prostitution. Filmen som fick namnet ”Pattaya for mine føtter” sändes på norsk TV den 1 februari, och efterdyningarna är helt fantastiska.

Dom senaste löpen på VG är nu ”Kjøper jenter på norsk bar” och ”-Jeg er ingen hallik”. Och den som menar att han ”er ingen hallik” är just den barägaren som ligger bakom att hela filmen blev gjord över huvudtaget.

Filmen fick helt enkelt inte det resultat som barägaren hade väntat sig. Här bjuder han ner norsk TV för att visa upp det ”riktiga” livet i Pattaya. Vi får följa honom i hans bar, med tillhörande Go-Go-del. Vi får följa honom en vanlig utekväll med polarna på Walking Street. Vi får höra lite ”on-camera”- och ”off-camera”-snack. Och vi får följa med en av de (100!) thai-tjejer som jobbar i hans bar. …Och så blir det så fel… Norska folket var inte positiva. Och många av landskamraterna i Pattaya har inte heller varit helt nöjda. ”Pattaya for mine føtter” har knappast varit till Pattayas fördel. 

Så hur kunde det bli så här? Och den självklara frågan för alla boende i Skandinavien – Hur korkad är han?

Här följer min teori: 

Pattaya är en mycket mycket speciell plats. Med Go-Go-barer och ”vanliga” tjej-barer i varannat gathörn, med halvnakna ”frilansare” på strandpromenden en vanlig vardagseftermiddag, och med äldre slitna västerländska män gåendes hand i hand med unga, vackra thailändska tjejer på stan, är det lätt att tro att man ska känna stark avsky för staden. Men det är inte så enkelt… Att mötas av en sån extrem bild som Pattaya ger, är på många sätt för mycket för att ta in. Det är som att kliva in i en film, illusionen är total, och verkligheten utanför flyter längre och längre bort. Pattayas nattliv blir en sån naturlig del av vardagen, att man till slut glömmer att andra människor inte lever på samma sätt.

Att vara (äldre) man i Pattaya blir normen. Att gå på barer blir normen. Att ”ta sig” unga, fattiga outbildade thai-flickvänner blir normen. Och att betala dom en tusenlapp eller två (några hundra kroner) för att tillbringa natten tillsammans med dom blir normen.

När människor utanför sedan ”klagar” på detta, så förstår man inte. - Det här är ju vårt liv. Det här är normalt. Det här är naturligt. Ni måste ha missuppfattat allt.

Och jag tror att det var precis det som hände i den norska barägarens fall. Han förstod inte missnöjet som riktades mot Pattaya från Norge. Så han skulle minsann visa dom hur fantastiskt bra det egentligen är. Vad han aldrig förstod var att det som det norska folket hade problem med, var just hans ”normala” Pattaya.

Och det är precis samma sak som har hänt i övriga reportage skrivna om Pattaya i norsk press. För även om en stor del av den norska populationen i Pattaya just nu inte är överlyckliga över filmen som sändes på TV, så har dom allra flesta suttit i precis samma situation själva. Åtskilliga norska forum har diskuterat den ”orättvisa” bilden som förmedlats i norsk media. Man diskuterar gärna den enskilda människans rättighet. Den enskilda människans rättighet att besöka Go-Go-barer. Och den enskilda människans rättighet till sex.

Den enskilda människans rättighet..?.. Ja, inte är det då den enskilda thailändska kvinnans rättighet till (vad vi för oss själva anser vara) ett värdigt liv man diskuterar. Då handlar det bara om hennes rättighet att prostituera sig…

.

Läs mer på VGs hemsida 
www.vg.no/nyheter/utenriks/artikkel.php?artid=583649 
Där finns även ett filmutdrag från ”Pattaya for mine føtter”.
Det kan dock vara strul att se på det utanför Norges gränser, pga upphovsrätten.
Funkar ibland, funkar inte ibland.

Eller ta helt enkelt och googla ”Pattaya for mine føtter”.
För den som vågar så finns filmen ute för nedladdning.
Det är ju såklart dock inget som jag skulle rekommendera någon att göra…
… Men jag rekommenderar starkt att se den!
Norskan är inte alltid helt enkel att förstå.
Men en bild säger ju ändå alltid mer än tusen ord.

Välkomna att ta del av mitt liv!

.

6 Responses to “Pattaya i hetluften”