Tamar Center
Att prostitution och sex-turism är stort i Thailand, tror jag idag inte har undgått någon.

I sex-turismens huvudstad Pattaya räknar man med att det finns ca 20.000 kvinnor (och män) som kommit till staden för att ”söka lyckan” i prostitutionen.
Tamar Center är en kristen organisation som håller till i Pattaya, och som aktivt arbetar med dessa bar-tjejer (som är ett ”finare” och mer använt ord för prostituerad), för att ge dom hopp om en annan framtid.

.
Mina blogg-inlägg (finns att läsa längre ner på denna sida)
Första mötet med Tamar Center 20 januari 2010
Andra mötet med Tamar Center 28 januari 2010
En Tamar-dag, med handgjorda kort och frisör-besök 12 februari 2010
Besök Tamar Center online
www.ywamthai.org/pattaya/tamar.html – Tamar Centers officiella hemsida
www.projlife.com/tamarcenter/ - Ytterligare en officiell hemsida. Finns även på thai!
www.tamarcards.com - Köp Tamar Centers handgjorda kort
www.tamarbakery.com - Se utbudet från deras bageri i Pattaya
Besök Tamar Center i Pattaya
- Besök deras café, restaurang, bageri och workshop på 3rd Road, endast ett par minuters promenad från South Road. Se www.tamarbakery.com för karta.
- Besök deras frisörsalong på Soi 6 Beach Road. (En liten varning bör dock utfärdas innan ni beger er iväg dit – Tamar-salongen är av stategiska skäl belägen på en av de värsta prostitutions-gatorna i Pattaya. Alla är dock välkomna dit, men man ser gärna helst kvinnor.)
.

.
Om Tamar Center
(Ett fel misstänks har smugit sig in - Naturligtvis är inte 20 miljoner av Thailands 65 miljoner invånare prostituerade. Siffran skulle antagligen vara ”bara” 2 miljoner. I en studie från 2004 uppgick siffran till 2,8 miljoner (varav 2 miljoner kvinnor).)
.
Mini-konsert på soi 6 Beach Road, november 2009
.
Mina blogg-inlägg
.
Första mötet med Tamar Center
(20 januari 2010)
…och jag är lyrisk! Det är det här som kristendomen går ut på. Samla Guds godhet på ett enda ställe, och du har hamnat på Tamar Center i Pattaya.
Jag har aldrig varit något stort fan av kyrkliga samfund. Det mesta som innehåller Gud och Jesus innehåller också en känsla av högfärd och fördömande. Man samlas i ”klubben för inbördes beundran” och konstaterar med hjälp av bibelord att vi är lite bättre än dom. Nej tack, det finns vettigare saker att göra i livet!
Jag måste erkänna att jag var lite orolig när jag sökte kontakt med Tamar Center. Av hemsidan fick jag en känsla av det kanske var lite för mycket Jesus Kristus Halleluja för min del, och dom hade lyckats få till en riktigt knasig grej som jag inte kunde släppa.
”Thailand – de frias land. Men… utav dess 65 miljoner invånare är 95 % buddhister, och mindre än 1 % av befolkningen är kristna.”
- Öhhh… ok. Kan man omöjligt vara fri om man inte är kristen..?… Varningsklockor ringer i mitt huvud.
Trots detta fick jag en mycket bra känsla för stället, och i mitt desperata letande efter allt som kan tänkas komma till hjälp, tog jag kontakt med dom. Och idag var jag där, på mitt första möte.
Tamar Center har funnits i 10 år, och grundades och drivs av en holländsk kvinna vid namn Nella. Mottot för organisationen är ”Varje liv räknas”, och målgruppen är bartjejer och prostituerade. Men det handlar inte om vara emot prostitutionen. Det handlar om att öppna världen för dessa tjejer. Det handlar om att finnas där för dom, och ge dom tro och hopp och kärlek.
Mycket av arbetet sker direkt ute på barerna. Kvinnorna (för av naturliga skäl är det mest kvinnor) som jobbar för centret rör sig flera kvällar i veckan ute bland tjejerna på barerna för att synas och sakta men säkert skapa kontakter. Målet är inte att försöka övertyga tjejerna att sluta i baren, eller att tala om för dom att det dom gör är fel. Det handlar mest om att finnas där. Att vara ”normala” människor i en värld full av konstigheter. Och att behandla dessa (ofta trasiga) tjejer och kvinnor med respekt och få dom att känna sig värdefulla.
Utan restriktioner erbjuder centret kurser i engelska för alla som vill delta. Och flera gånger per år anordnar centret speciella banketter. Då går dom helt enkelt bara ner på stan och köper ut (ja, för det är så det alltid går till) ett hundratal tjejer, och bjuder dom på en helkväll med mat och underhållning. Skämmer bort dom ordentligt och får dom att känna sig värdefulla.
Den dagen som någon önskar att lämna baren, kommer fortsättningen. Men den kommer först då. Man kan omöjligt tvinga ut någon ur prostitutionen. Mycket står på spel, och mycket troligt är att familjen står bakom att hon hamnade där från första början. Det är ett stort beslut som måste tas, men centret står givtvis bredvid och stöttar hela vägen.
Väl ute ur baren börjar övandet i att leva ett normalt liv. Centret har boende till hands för dom som önskar, och man uppmuntrar att ta ner sina barn hit för att kunna leva tillsammans. (Extremt många av alla tjejer har egna barn, som bor hos morföräldrar eller andra släktingar hemma i byn, medans mamma ”jobbar” och tjänar pengar i Pattaya.) Tjejerna får jobba i centrets kort-makeri, och kan på så sätt redan från början tjäna sina egna pengar.

Förutom kort-makeriet (som redan är starkt inarbetat) så är centret i utvecklingsskedet för att få igång ordentliga utbildningar och verksamhet inom bakning och matlagning, och hår- och skönhetsvård. Senast tillkomna på listan är även en data-kurs och en systuga.
Målet är att ge tjejerna en utbildning som gör att dom kan öppna någon egen form av verksamhet hemma i sin lilla by på landet.
- Jaha, så måste man bli kristen då? (Och det var ju även såklart min fråga.) Men svaret var nej! Och väl på plats på centret så glömde jag nästan till och med bort att jag skulle prata med Nella om den saken. För man fick ingen känsla av det var någon stor grej när man var där. Dom ber mycket tillsammans och har mycket andlig tid, men inte på ett sätt som är uteslutande kristet. Och för dessa buddhistiska kvinnor är det absolut inga konstigheter i det. Man försöker inte pracka på någon kristendomen, men man arbetar hela tiden utefter våra västerländska (kristna) värderingar. Men väldigt många av kvinnorna ”väljer” ändå till slut att bli kristna. Nella har upplevt det som att många finner ett otroligt stöd i att det finns en Gud där ute. En Gud som älskar dom oavsett allt. Och det händer såklart att dessa nyfrälsta thai-kvinnor blir lite för exalterade. Så Nella får ibland hålla dom tillbaka. Hon vill inte att dom ska skrämma bort nykomlingarna.
.
Andra mötet med Tamar Center
(28 januari 2010)
…och jag är fortfarande lyrisk, men också väldigt förvirrad.
Det är väl egentligen inte själva mötet med Tamar Center som gjort mig förvirrad, utan alla känslor och tankar och funderingar som väcks.
Jag trodde att jag hade koll på läget, jag trodde att jag visste, jag trodde att jag var öppen, och jag trodde att jag inte var fördömande. Men ju mer jag utsätter mig för allt det som pågår omkring mig, ju mer inser jag också att jag har väldigt svårt för att veta hur jag ska handskas med det. Tiden då det ”bara” var att vara emot prostitution är förbi.
Det är så lätt att inbilla sig att allt är så enkelt. Plocka ut dom ur baren, erbjuda dom något annat. …Och sen levde dom lyckliga i alla sina dagar! Givetvis så vet jag i mitt huvud att det inte fungerar så. Men det är ändå så lätt att omedvetet hamna där. Och känslorna som svämmar över en när man står där, är… förvirrande.
Jag tror totalt fullt ut på hur Tamar Center jobbar. Dom dömer ingen, dom ser inte ner på någon, dom försöker inte tala om för någon att dom gör fel. Dom finns där, och dom erbjuder något annat. Men dom plockar inte ut någon ur baren. Dom räddar ingen. Den enda som kan kan plocka ut någon och rädda någon, är dom själva. Och ja, det tror jag på! Ända tills jag står där maktlös och förvirrad igen…
Frisörsalongen (som jag inte trodde var helt klar) existerar och är i fullt bruk, på Soi 6 på Beach Road. En av de värsta gatorna i hela Pattaya, om kanske inte den värsta gatan. Jag hade aldrig varit där, förrän för två dagar sedan. Jag och Anniken var på lunch, när vi bestämde oss för att gå bort till Soi 6 och kolla in salongen. Så en helt vanlig tisdag, klockan två på eftermiddagen, strosar vi in på Soi 6. Och ja… jag tror mig kunna säga att det är den värsta gatan i hela Pattaya. Fullsmockat med översminkade tjejer i alltför lite kläder och alltför mycket synliga underkläder. På många sätt har Pattaya (och Thailand) varit duktiga på att gömma prostitutionen bakom ”vanligt” lättklädda sexiga flickor. Men det var inga ”vanliga” lättklädda sexiga flickor som satt på den här gatan denna tisdag eftermiddag klockan två.

Och där, mittibland alltihopa, har Tamar Center öppnat sin frisörsalong. Och även fastän jag vet (och förstår) syftet med att ha den där, så vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till situationen. Var ska jag titta? Ska jag le? Ska jag vara allvarlig? Ska jag ignorera dom? Vad tycker tjejerna om att jag går där? Hur fan ska jag bete mig?

Att verkligen känna samma sak som man tycker är inte det enklaste. Och att konfronteras med problematiken i de här tjejernas bakgrund är något utöver det vanliga. Och nej, det handlar inte om obehagliga fysiska upplevelser som dom här tjejerna har med sig från bartiden. Låt mig säga som så, att jag önskar att det vore det. För det hade varit mycket enklare.
Jag börjar också ändra mig angående min inställning att blanda in Gud och Jesus i det hela. Jag börjar nästan till och med tro att det är nödvändigt. Eftersom det hela i grund och botten är ett kulturellt problem, och kultur och religion hänger starkt samman, så kan det mycket väl hända att en religiös omvändning är den absolut bästa lösningen. Och det är ju inte direkt något nytt fenomen. Vi har ju ett helt drös kända och okända västerlänningar som i samband med en livsförändring också väljer att byta tro (ironiskt nog ofta till buddhismen).
Två möten med Tamar Center (och ett snabbt besök på salongen) och jag är såld. Jag ser mig numera som en Tamar-lärjunge.
.
En Tamar-dag, men handgjorda kort och frisör-besök (12 februari 2010)
Det är lätt att säga att man ska börja ägna lite tid och pengar åt välgörande ändamål. Det är oftast svårare att verkligen få det gjort. Men igår bestämde jag mig för att ha en Tamar Center-dag, och med mina små slantar bidra till något vettigt.
Jag började på ”huvudkvarteret” på 3rd Road, där dom har sitt café, restaurang, bageri, kortmakeri och smyckestillverkning. Tyvärr ser man dom inte så tydligt när man går förbi. Men dom håller på med en del ombyggnationer, så kanske det kan rätta till sig. Det enda man ser utifrån är att det är ett litet fik. Väl därinne så har dom lite broschyrer och papper om deras andra grejer, men vet man inte om det så missar man det tyvärr lätt. Men vågar man sig bara in så löser sig det mesta. Det är bara att fråga tjejerna som jobbar där, så hjälper dom en vidare.
(22 juni – Tyvärr rättade inte ombyggnationerna till problemet. Det är fortfarande lite svårt att se stället, och man missar lätt deras verksamhet. Men det finns bra info i café- och restaurang-menyn, och så kan man alltid fråga.)

Dagens mål var att köpa ett par kort, så jag blev guidad upp för trappan, upp till själva workshopen. Där hade dom gjort iordning en liten monter där dom visar upp sina handgjorda saker. Förutom de ”vanliga” korten finns det småkort, bokmärken, ramar, presentpåsar och smycken.

Ytterligare en trappa upp hade dom alla korten för försäljning. Tyvärr kunde jag inte ta några bilder när jag var där nu, för dom hade ett möte som pågick i rummet samtidigt, så jag ville inte störa för mycket. Men jag kan väl säga som så att dom är helt fantastiska! Och dom är fantastiskt billiga! Och man behöver inte ens ha dåligt samvete för att dom är så billiga. Alla intäkter går direkt tillbaka till dessa thailändska kvinnor som valt att lämna barvärlden, och nu är i begynnelseskedet av att skapa sig ett ”riktigt” liv.
Ett kort kostar 45 baht (9 kr). Jag köpte 5 kort för det hutlösa priset 200 baht (40 kr).

Alla kort (och ramar och presentpåsar osv) finns att beställa via nätet. Priset per kort är då 2 amerikanska dollar, och minsta beställningen är för 50 dollar (dvs du måste beställa minst 25 kort). Man bör räkna med 3-4 veckors leveranstid. Kan vara något att fundera på till nästa års julkorts-skickande… Kolla in korten på www.tamarcards.com .
Efter kortköpet på 3rd Road bar det av in till centrum, till Soi 6 Beach Road, till Tamar Centers frisörsalong. På en gång när jag kom in så såg jag små lappar ligga på ett litet glasbord, med prisuppgifter på engelska. Då kände jag mig lite stolt över mig själv. När jag och Anniken var där och kikade för 2 veckor sen frågade jag just efter nån info på engelska, och dom konstaterade att dom kanske borde skaffa det. Och nu hade dom gjort det!

Skrämmande billiga priser! Vilket givetvis är ett medvetet val. Det är inte meningen att det ska vara någon lyxsalong, och det primära klientelet är ju just (fattiga) bartjejer. Tamar Centers salong är ju dessutom lite av en lärlingssalong, där tanken är att dom ”färdiga” kan gå vidare i livet, och lämna plats för ”nykläckta” ex-bartjejer.

Med detta i åtanken hade jag väl inga jättehöga förväntningar på mitt frisörbesök. Men den tanken fick jag äta upp. Visst tog det hela lite tid, och det var lite skakigt mellan varven, men jag har nog aldrig upplevt en lyxigare hårbehandling. Det är absolut ingen enkel snabbkurs i att kapa hår dom här tjejerna gör. Hårtvättningen var helt fantastisk, och det kändes verkligen att hon tog sig tid att massera igenom hela hårbotten. Klippningen var otroligt noga, och hon klippte allt hår i tre olika riktningar, och kontrollerade gång på gång.
För hela kalaset fick jag betala 150 baht (30 kr).
-Nej, det kan inte stämma! Jag pekade på lappen att jag ville betala 150 baht för klippningen plus 120 baht för tvättning och föning. Men nej, hon skakade på huvudet och ville bara ha 150 baht. Så ja… jag vet inte om det blev rätt eller inte. För att stilla mitt dåliga samvete över att betala 30 kr för 1,5 timmes lyxbehandling, gav jag lite för mycket dricks.
Tamar-salongens prislista:
Tvättning & föning 120 B
Klippning 150 B
Färgning 400-500 B
Slingor 300 B
Hår-SPA-behandlning 250 B
Hår-detox-behandling 250 B
Permanent 600 B
Rak-permanent 500-800 B
Lockning 80 B
Ansiktsbehandling 250 B
Manikyr & pedikyr 200 B
En trevlig dag med sprudlande thai-tjejer, 5 handgjorda kort och en hårklippning.
Allt för den för den pinsamma summan 80 kr.
Ibland är välgörenhet otroligt enkelt!
.
Ny blogg
Klipp naglarna på ungen!
Ett översvämmat Bangkok
Tee Chingchai
