In My Shoes

Vi har fortfarande torrt om fötterna runt Asok/Sukhumvit. Frågan är dock hur länge till. Det har dragit ut länge på tiden…

För alla som inte har hängt med riktigt så har vi alltså översvämning i Thailand. Det värsta på lång tid. Bangkok hade redan varit drabbat, om det inte var så att man medvetet hade hindrat vattnet från att komma in. Det finns mycket (pengar) som kan gå förlorat i Thailands huvudstad.

Problemet är dock det att vattnet på något sätt måste bort. Och enda vägen tycks vara genom Bangkok.

Det ligger mycket politik i det hela. Allt får vi vanliga dödliga givetvis inte veta, och det vi får veta fattar vi ändå inte mycket av. Det handlar om vilka områden man ska ”offra”. Först bestämdes att alla kanaler (som man alltså medvetet hållt stängda) skulle öppnas. Men sen skulle man bara öppna vissa. Och sen var det alla igen. Och sen… Ja jag vet inte, och det spelar väl heller inte så stor roll längre. Vattnet måste ut!

Här hemma hos oss är vi fortfarande torra. Men jag kan inte säga att vi känner oss särskilt välsignade för det. Anledningen att vi är torra är ju för att andras hem ligger under vatten.

Flertalet av mina thailändska vänner på DIAKRIT har bott på hotell i över en vecka. Många har sina hem i områdena runt Bangkok. Ett par dagar innan företaget gick in och anordnade hotell för alla drabbade, så vadade dom (vissa upp till knähöjd) genom detta vatten för att kunna ta sig till jobbet. Ingen gnällde dock. Dom visade bilder och skrattade. Vad ska man göra…

Rätt vad det är så får nån ett telefonsamtal, hoppar upp från stolen, och säger att dom måste hem för att att hjälpa till att flytta saker upp till nästa våning i huset eller skjutsa föräldrar någonstans. Några timmar senare är dom tillbaka på jobbet. Stunder som dessa avgudar jag verkligen det thailändska folket.

.

Varje dag är ”Dagen då det ska hända”. Men aldrig händer något… Men idag har ändå varit lite speciell. Det har varit större pådrag runt omkring på Sukhumvit. Flera små butiker och restauranger har redan under veckan som gått bunkrat upp med sandsäckar, och vissa har även murat runt sina ingångar.

Men idag har flera varit ute. Det har ökat rejält! Man murar överallt och plastar in allt man kan.

Vi har till och med fått ett litet lager som ligger redo bredvid vårt hus. Och flera har valt att köra upp sina bilar från garaget och ställt dem på upphöjnaden framför huset.

.

Flera skolor gick redan igår ut med att man kommer att hålla stängt fram till måndag 7 november. Många av våra Bangkok-vänner har valt att lämna storstan på obestämd tid och åkt till beachen istället. Idag skickade dom hem våra barn kl 12, och har stängt vår lilla kindergarden på gatan. Imorgon, fredag och måndag är ”extrainsatta nationella helgdagar”…

Det känns lite konstigt att säga det högt. Men varje morgon så hoppas jag nästan på att se vattenmassorna ligga nere på gatan. Ju snabbare det kommer, desto snabbare är det över. Det måste bli ett slut på detta!

.

Comments are closed.